Det är ofta jag sitter med mobilen eller datorn och tänker att jag borde skriva ett blogginlägg. Flera gånger har jag öppnat appen och sen stängt igen den. Jag vet inte riktigt varför det är så svårt att ta tag i det. Det vill sig inte bara. Samtidigt vill jag så gärna skriva. Älskar att dokumentera på det här viset. Och att kunna gå tillbaka och titta på vad som hänt. Jag ska verkligen försöka ta mig i kragen den här gången och skriva oftare. Jag får hitta andra tillfällen när det passar bra att skriva. Förut skrev jag oftast på tåget men då åkte jag mer än tio minuter åt gången med.

Jag har ibland funderat på vad det var som gjorde att jag tappade lusten att skriva trots att jag ändå älskade att skriva i detta format. Jag skriver ju för min skull i första hand även om det är jättetrevligt med alla läsare. Tänk att nån vill läsa om mitt liv liksom. Hehe…. Så vad hände då…? Dels ändrades ju livet. Barnen blev större. Den bloggsvär som var förändrades och sen började jag jobba och så småningom plugga efter sista föräldraledigheten. Det hände en del privat med som var alldeles för privat att dela här. Det var en period när jag visste att det jag skrev i bloggen ifrågasattes också. Varför gjorde jag si eller så.

Men som sagt, det gäller att ta nya tag och komma in i det igen. Så nu sitter jag här. Först har jag slagits med bloggen då wordpress vägrade låta mig ändra bakgrund på det enkla sättet. Men jag fick till det och är så nöjd så nu. Tänkte att jag fram över ska hitta lite lust och framför allt tid att uppdatera headern med men det är inte akut. Det finns så mycket annat att lägga tiden på….

Den här terminen kommer tiden vara knapp. Dels jobbar jag som vanligt. Eller som vanligt. Jag är numera inte ensam mentor och lärare för min klass. Skolan har rekryterat två härliga lärare som fått ta över undervisningen i det mesta. Jag har engelskan kvar och mentorskapet. Plus en massa härliga resurstimmar i klassen. Det är en stor omställning. Jag trodde inte att det skulle vara så stor omställning att ha den mesta tiden som resurs igen. Men ungarna förtjänar det bästa och det får dom nu!

Men inte nog med det. Jag har valt att börja plugga. Jag hade svårt att somna sista kvällen på jullovet och surfade lite. Gick in på antagning.se för att kolla om det fanns nån vettig kurs att söka sent till för vårterminen. Tänkte att jag skulle mjukstarta lite. Trodde jag.
Jag sökte tre olika kurser i olika längd och omfattning. Och blev självklart bara antagen på den som var på heltid och med flest obligatoriska moment och lektioner. Så nu sitter jag här med heltidsjobb och heltidsstudier och funderar på hur jag ska få ihop det på bästa sätt… Det ska säkert lösa sig på nåt vis… Å andra sidan. Det kanske fanns en mening med att jag inte är ensam mentor längre. Då blir det lättare att kombinera jobb och studier.

Det blir visst ett långt inlägg det här… Finns massor med skrivande i fingrarna idag. Hahaha

Just idag, och igår, är jag hemma med en krasslig Malin. Imorgon är det dags att vara tillbaka på jobbet igen. Det ska bli skönt. På nåt konstigt vis har jag hamnat i ett läge i livet där jobbet är riktigt kul och där jag verkligen saknar det när jag är hemma. Det trodde jag inte om mig själv för några år sen! Men jag stormtrivs med att jobba i skolan! Det tog sin tid att hitta rätt men nu är jag där. Och ingen dag är den andra lik heller… Så härligt!