Kaotiskt, för tidigt och tungt…

Det är paus i en lätt kaotisk renovering. vecka två är avklarad. Vardagsrum och matrum är tapetserade. Det är så skönt att slippa den mörka fula tapeten i matrummet. På måndag tar dom tjejernas rum och det blir väl trappan nästa vecka med. Det är många turer med trappan. Den där renoveringen som utlovades redan vid visningen blev tydligen en målning utan att ens slipa underlaget. Så pinsamt dåligt! Men i helgen är det paus! Så skönt och välbehövligt. Det är så skönt att få vara ensam hemma idag! 

Jag vaknade på riktigt bra humör men en stor saknad efter mamma drog ner det lite. Jag har tänkt ljus och lyssnar på ”hennes” musik just nu. Låter det bara vara en stund. Sen ska jag samla ihop mig och trotsa det mamma lärt mig. Jag ska stryka och hänga upp julgardinerna idag. Och lyssna på julmusik. Dom första hyacinterna blommar i fönstret. Skapa mig en feelgood-dag! Men det känns lite tungt att inte mamma kommer skälla på mig om att jag börjar för tidigt. 

Det är lustigt. Jag visste att det skulle bli tungt till julen utan mamma. Och jag vet att det är små saker som påminner men man är nog inte medveten om hur mycket man gör som påminner om en annan människa. Att strosa i affärerna och se alla fina tomtar får mig att tänka på mamma. Hon behöver ju en ny till tomtesamlingen… Att stå en stund och tråka medan jag väntar på tåget och känna ett sug att ringa mamma… Just idag känner jag mig inte bara ledsen. Idag är jag arg samtidigt. Varför var mamma tvungen att dö?! 

Det där med vintertid…

Förra veckan räknade jag ner till vi skulle ställa om klockan. Det skulle bli så skönt med sovmorgon… Trodde jag! Varenda morgon sen i söndags har jag vaknat i ottan. Idag var klockan före halv sex… När Tony gick iväg till jobbet gav jag upp. Jag plockade ordning lite, tände några värmeljus, vek tvätten som väntade, diskade och fixade frukost. Nu sitter jag vid köksbordet. Mätt och nöjd bortsett från att teet håller på att svalna.

Idag blir det en lugn lovdag. Eventuellt en playdate. Dessutom ska tjejernas rum städas idag. Jag vill hinna njuta av uppehållet idag med. För även om det kom en del snö igår var det mest regn och blött. Även idag är det snö i luften. Inga stora mängder men ändå snö. Som jag njuter!!

Kollade väderprognosen för helgen nyss. Det är mycket snö på den! Yeay!

Välkommen november!

​Efter en dag med tågkaos, försening, kursavslut och regnoväder åkte jag hem och kollade film med ungarna. Efter filmen drog ungarna iväg så i väntan på att laga middag ligger jag ensam i soffan och lyssnar till regnet som smattrar och vinden som viner. Ganska mysigt. Men det känns som om klockan är bra mycket mer än halv fem på mörkret.

Dessutom är det så att hur mycket jag än frös i rusket i morse så är det ganska mysigt ändå. När jag kom till skolan var det snöflingor blandat med regnet. Och till imorn pratas det om snö här hos oss! Yeay!!!

Sluta skräm barnen!

Kul att vi idag har veckans enda obligatoriska pass när kroppen skriker efter att bara få vara och ta det lugnt. Jag hostar och nyser och snörvlar just nu. Hoppas att det vänder snarast. Gillar inte att vara förkyld. Speciellt inte när näsan börjar rinna…

Idag är jag irriterad. Senaste tiden oerhört sjuka trend med clowner som springer runt på stan och skrämmer folk har nu drabbat mina barn. Emilia ringde hem från skolan imorse för att berätta att Malin var ledsen för att pojkarna i skolan skräms med att prata om killerclowns. Ska min trygga, tuffa, glada unge som alltid vill klara allt själv och som sällan är rädd behöva vara rädd i skolan för att folk är helt pantade i skallarna och tycker det är kul att skrämmas?!
Jag har läst kommentarer angående clownerna på forum på facebook där folk skrattar åt barnens rädsla när föräldrarna skriver om det. Även om dessa personer inte tycker det är nån fara så kanske dom skulle tänka ett steg till, på barnen. Jag hoppas verkligen den här trenden går över snabbt nu!!20160721_081517

Annars idag händer inte så mycket. Ska läsa på inför dagens seminarium. Till kvällen hoppas jag hinna plocka undan alla båtsaker från lägenheten. Håller på och blir galen på kaoset… Och just det, apropå kaos… I går när vi gick och lade oss dunsade det rejält i hallen. Både Tony och jag trodde att det var en påse som ramlade ner från hatthyllan. Den har rasat ner innan. Mycket riktigt, den hade rasat ner. Men inte bara den utan allt som var på hatthyllan – hatthyllan hade lossnat ur väggen!!! Den kan inte ha suttit allt för bra med tanke på att vi inte allt för mycket på den… Det fanns ju inte ens alla vinterkläder på den liksom… Så nu måste vi fixa den med… Dessutom dök det upp en massa gamla hål bakom hatthyllan så det verkar som om dom som bodde här innan hade en annan hatthylla. Vi får nog lov att skaffa en ny hatthylla. Den här är alldeles plastig. Ska kolla med värden om det ens är värt att spara den som originaldel…

Trött, ont och besked…

Vilken seg morgon. Jag vaknade riktigt toktrött. Nog för att jag är trött hela tiden just nu men idag kändes det än värre… Förkylningen känns av men vill ändå inte riktigt bryta ut. Däremot gör den värken i ryggen ännu mer påtaglig. Idag kände jag mig nästan grinfärdig av värken när jag lämnade tjejerna i skolan. Får nog börja ta tag i den snart…

Måndag igen. En ny vecka. Den började lika mulen som den förra slutade. Jag ska nog försöka hinna med att sätta upp slingan på balkongen idag. Vi behöver lite mer ljus i tillvaron. Helgen som gick var lika mulen den och det blåste en kall vind hela tiden. 

Att åka båt i det vädret var allt annat än varmt. Samtidigt var det lite mysigt. Det var bara jag och Tony som var i båten. Vattnet var över 30 cm under normal vattennivå så vi såg en massa grund vi i vanliga fall inte ser. Det var dags för upptagning. Den första för oss i Nynäshamn. Jag var riktigt imponerad. När man är van vid att det tar en hel dag i Årsta och nu tog typ 20 minuter är det stor skillnad. Vagnen dom har i Nynäs styrs med några knapptryck och vänder på en femöring. 

Nästa lördag kör jag på den långa varianten av upptagning. Jag och Sebastian ska hjälpa pappa att ta upp båten. Eller Sebastian ska hjälpa morfar och jag åker dit som stöd. Tror det blir skönt för honom. 

Veckan som följer blir nog lugn. Jag ska försöka bli av med förkylningen. Jobba på med skolarbetet. Behöver ta mig lite i kragen där… Förhoppningsvis blir den här veckan lite lättare än förra… 

Just det..  Rättsmedicinska hörde av sig förra veckan. Som jag förstod det är alla prover klara nu och inget nytt har dykt upp. Det var en tragisk olycka från början till slut. Mamma mådde bra och hennes kropp likaså. ♡ Nu får vi bearbeta detta och låta det sjunka in… Oavsett vilket finns det en stor saknad som alltid kommer att finnas där… 

Trött, kursval och nytt hemma.

Jag är så sjukt trött mest hela tiden just nu… Flera kvällar den här veckan har jag somnat redan vid strax efter nio. Några kvällar har jag däremot kommit i säng i lagom tid men inte kunnat somna på en gång då benen tokvärkt… Kanske är dags att söka den där hjälpen för restless legs nån gång. Sen är frågan om det bara är det jag känner av i benen… Idag vaknade jag jättetrött och med huvudvärk. Känner mig sååå seg och har god lust att dra täcket över huvudet… Misstänker att Tony smittat mig med sin förkylning men att det inte bryter ut på mig… Och så har jag mensvärk ovanpå det. Så onödigt.6jlzr23208

Jag misstänker att en del av tröttheten fortfarande hänger ihop med mammas bortgång. Dagarna går upp och ner. Livet liksom tickar på och jag försöker ta vara på varje dag men just nu är orken så minimal mellan varven att det blir en hel del tid hemma och bara vara. Men det är inte bara negativt just nu. Barnen får sin tid och den här veckan har vi till exempel spelat en massa spel tillsammans. Kalaha är en av mina favoriter.kalaha

Igår packade jag ihop båten med sällskap av Tony. Och så passade vi på att ta en promenad i den friska luften. Det var riktigt skönt ute då. Därefter passade vi på att besöka Nynäsbostäder. Äntligen har vi valt vilka golv och tapeter som ska sättas upp! Vi har valt vita tapeter men med olika mönster i vardagsrum och matrum. På det viset blir det vitt men ändå lite liv i dom. I vardagsrummet blir det en gulare nyans på golvet medan vi valde grått upp. Det blir nog superbra! Sen ska ju trappan renoveras med. Jag tror hela lägenheten får sig ett rejält lyft bara där. Sen ska vi ju bara ta tag i dom rum som inte värden fixar. Grabbarna ska få renoverade väggar men tjejerna får sitt när allt annat fixas. Jag vann ju deras tapeter på en bloggmiddag för nåt år sen och dom kom aldrig upp i förra lägenheten. Nu kommer det bli superbra! Jag längtar så till det är klart!!

Jag har dessutom kommit ihåg att söka kurs till vårterminen. Vi får välja en av kurserna och jag för inte för nån av dom som skolan rekommenderade. Jag kikade runt lite och hittade en kurs som inte hörde till medietekniken utan till medie- och kommunikationskunskapen. Medier, lag och rätt kändes som en kurs som jag kommer ha mer nytta för i framtiden än såna som handlade om kodning och bildredigering. Men kommer jag in på den kommer det bli sjukt mycket att göra… Det verkar vara en tuff kurs.

Nä, om jag ska ta mig i kragen nu när huvudet inte värker lika illa och gå och låna den där boken på biblan… Jag hoppas den finns kvar…

Funderingar kring skönhetsingrepp…

Liten fredagsfundering… Som säkert kommer störa en del…

Jag funderade lite på det här med skönhetsoperationer och -ingrepp. Visst ska folk få förändra sina utseenden hur dom vill. Jag står till exempel för att jag gärna skulle göra en bröstförminskning. I och för sig mest för att det är så jäkla svårt (och dyrt) att hitta passande bhar men också för kroppens skull. 

Det jag funderade på, nu i en tid där det är så oerhört vanligt att ta bort en rynka här eller där, att fylla läpparna som om det vore läppstift, är hur våra barn formas av dessa ideal. Barnen växer dels upp med all vikthets men också med att man förändrar sitt utseende till det bättre med ingrepp om man inte är nöjd. 

Lägger vi en ännu högre press på våra barn? Jag, som är tjock (fet om ni hellre vill det), har alltid känt mig lite utanför med min vikt och kropp. Redan från tidig ålder. Vad tänker tjejerna som inte har dessa plutmunnar som är till höger och vänster i alla medier? 

Jag vet inte riktigt vad jag vill ha sagt. Jag vill ju själv göra ett ingrepp, självklart kommer mina barn påverkas av det beslutet… Samtidigt tror jag att alla dessa ingrepp som bland annat avhandlas på bloggar, Youtube och Instagram så ofta i dagens läge, kommer ha lika negativ inverkan på våra barn och våra självkänslor som alla bantningsinlägg gjort… 

Är det bara jag som funderar på detta? Är mina tankar helt åt fanders?

Klicka på bilden så ser ni vart jag stal den…

Lite upp, en hel del ner…

Vilken vacker höstmorgon det är ute! Strålande sol och nästan molnfri himmel. Alla färger lyser så härligt! Det enda jobbiga just nu är att det är så mycket kallare på morgonen än på eftermiddagen. Det är så svårt att välja kläder. Det som är lagom varmt på morgonen är alldeles för varmt på eftermiddagen. Å lagom när vi hunnit vänja oss blir det kallare. Annars älskar jag den här tiden på året. Mörkret är alldeles lagom. Det är mörkt när jag går upp och på kvällen men inte under dagen. Fick jag välja skulle det inte bli mörkare. Det här är alldeles lagom. Sen tycker jag även att det är mysigt att kunna ta fram lite mer kläder. Mysa i bylsiga koftor och raggsockor.

Det var ungefär det jag gjorde igår. Jag lallade runt hela dagen. Låg mest på sängen och kollade på serier och film på surfplattan. Nu har jag äntligen sett klart alla avsnitt av Gilmore Girls i väntan på dom nya som kommer i slutet av november. Därefter kollade jag på Footloose. Nostalgi på hög nivå. Grannen berättade att den fanns på Netflix. Jag upptäckte att det fanns en nyinspelning med så den kollade jag senare på kvällen. Den var väl helt okej men jag gillar originalet bättre. Hehe…

I övrigt var gårdagen tung. Bara så där allmänt tung. Saknaden efter mamma var extra stor. Det började i och för sig redan i lördags. Vi firade Sebastian med stora familjen på plats. Tony gjorde en gryta på högrev med chili och mörk choklad som blev jättegod. Efteråt serverade vi en kanelbullekladdkaka. Mumsigt värre!! 

Jag blev jätteglad att även pappa kom men misstänker att det var riktigt tungt för honom att komma och fira en födelsedag utan mamma. Jag själv tyckte att det var tungt. Hon saknades… 

Resten av helgen  blev ganska lugn. Jag bara var en stor del av tiden. Passade på att vara ute en del i höstsolen. Men saknaden ligger som en klump i bröstet. Jag vet att det kommer att komma och gå i vågor. Just nu känns det tuffare och tyngre. Jag flyter med och låter det komma… Tänder mammas ljus och minns. Använder hennes nagellack och sjal för att få ha henne med mig varje dag…

Fredag!

Fredag! Äntligen fredag! Inte för att veckan varit jättetuff utan mer för att det imorn innebär sovmorgon. Hahaha! 

Igår fyllde Sebastian 14 år. Det firades med paket och lite fika. Det stora firandet blir imorgon. Och tänk att jag har ett barn som är så stort! Hur kunde det bli så!? När jag var i hans ålder hade jag fullt upp med pojkar. Hahahaha. Nånstans i den vevan började jag få upp ögonen för min man första gången. Tiden går fort.

Idag har jag varvat pluggande med att vara barnvakt på förmiddagen. Jag valde att låna ut datorn så lilla L kunde kolla på Netflix så det blir till att fortsätta ikväll. För varför skulle jag ha skrivit klart igår när jag hade chansen. Hehe

Nu sitter jag på tåget mot skolan. En sista lektion i denna delkurs. Sen ska vi avsluta på kårpuben. Blir nog en bra dag det här! 

Idag har jag mamma med mig när jag åker iväg. Höststormen som dök upp förde med sig att jag ville vira en sjal runt halsen och jag tog fram en som jag sparade efter mamma. Jag älskar färgerna på den och det känns så bra att ha nåt som var mammas på mig. Den luktar fortfarande mamma. ♡

En dag med fullt upp…

Shit vad sent jag kom hem igår… Eller ja, strax före halv tio… Hälsade på make och barn och gick sen raka vägen till sängen för att kolla lite Gilmore Girls innan jag somnade.

Imorse vaknade jag inte allt för utvilad. Det hade varit skönt med sovmorgon. Kanske skulle meddela skolan att tjejerna kommer sent imorn så jag får sova lite längre. Hahaha

Idag är det tvätta, städa, barnvakt och plugga som står på schemat. Tvätten är ett måste, annars ligger jag snart efter massor. Och städa… Ja, det händer ju liksom inte av sig självt… Tyvärr… Under tiden jag plockar har jag grannens son här några timmar. Han fick gå loss i legolådan och hitta nåt att bygga ihop. Och sen måste jag faktiskt hinna plugga i eftermiddag. Inte för att jag har så mycket att göra utan mer för att jag vill bli klar. Imorn tänkte jag hinna förbereda för Sebastians födelsedag och det vore skönt att slippa skolarbete då.

stada

Tänk om man bara kunde klicka på en knapp så det blev ordning överallt… 

 

En lååååång dag…

Om man är borta en del från skolan och inte gör arbetet förrän i sista sekund resulterar det i massor att göra sista dagen… Japps, jag har testat. Igen. Hahaha!

Redan vid åtta var jag på plats imorse och vi plockade ihop strax efter sju i ikväll… Så ja, nu känner jag mig en aning trött och slut… Lägg till att tågen går en gång i timmen och att jag precis missade ett när vi var klara… Jippi…

Lite grundkänning och en förhandsvisning.

Det har varit några intensiva dagar. Det började redan i fredags. På morgonen lämnade jag av Emilia i skolan för att sen ta med Malin på hennes efterlängtade tandläkarbesök. Mina knasfior vill väldigt gärna gå till tandläkaren. Vilket i och för sig är positivt. Efter tandläkarbesöket, där fröken fick godkänt, var det dags att lämna av Malin i skolan för att sen sätta fart att plugga innan jag skulle iväg på ett möte på eftermiddagen.

Det blev lite si och så med pluggandet. Stackars S fick stå ut med att jag inte fick riktigt så mycket gjort som jag borde. På väg hem från tandläkaren fick jag ett sms med ett filmklipp på mamma. Jag blev så oerhört glad, jag har inte hittat några filmklipp på mamma i mina gömmor. Samtidigt gjorde det saknaden så oerhört stor och det blev riktigt tungt… Den känslan har suttit i nästan hela helgen… Men G, om du läser det här, jag älskade filmen!! Tack!! ♡

I lördags tog jag med Emilia på en förhandsvisning. På fredagen vann jag två biljetter inne hos Ida-Maria till visningen av Disney Channels nya serie Soy Luna. Den är riktad till barn mellan sex och tolv år. Emilia älskade den! Dessutom fick hon håret lockat av Björn Axéns stylister innan visningen. Det delades dessutom popcorn och festis. Och väl inne i salongen fick alla besökare en goodie bag, en Soy Luna-gympapåse fylld med överraskningar. Emilia var lyrisk över sminket och sminktillbehören hon fick. Det enda jag reagerade på var att man valde att dela ut dryck till alla som var full med sötningsmedel. Jag kände att det kanske inte riktigt hade hemma på ett eventuellt riktat till barn. Men så är jag en sån som tror på naturligt socker. Emilias lycka var som störst efter visningen, för bredvid oss satt tjejerna i gruppen Main Four, som gör titellåten till Soy Luna, och hon fick ta bild med dom.20160924_130516

Efter förhandsvisningen, som var på Mall ofta Scandinavia, valde vi att kika på detta omtalade ställe. Och så imponerade blev vi inte. Dock älskade Emilia Disney store. Jag själv trodde, efter allt jag hört, att det skulle vara en större butik. Emilia hittade ett badlakan med Soy Luna som var rejält reat så hon köpte det. I övrigt tittade vi mest runt. Det fanns mycket fint där inne.
På väg till tåget skulle vi köpa lite fika och valet föll på frozen yoghurt. Vi tog inte allt för mycket och sen fyllde vi på med lite toppingen och sås. Lite mer än en vanlig mjukglassbägare men absolut inte mer än så. Och det gick på nästan 150kr. Jag var alldeles shockad. Shit vad dyrt! Tur att det var gott.

Det blev en lugn kväll sen. Jag var trött och slut. Gårdagen blev inte mycket bättre den. Jag tillbringade den med att kolla en bunt avsnitt Gilmore Girls. Jag tänkte jag skulle kolla igenom alla avsnitt innan den nya säsongen kommer ut. Vad jag inte visste från början var att det var sju säsonger med över tjugo avsnitt i varje. Hahahaha!!! Nu är jag halvvägs genom säsong sex så slutet närmar sig i alla fall…

Den här veckan blir det skolarbete. Idag har vi deadline på hemtentan. Och på fredag på den individuella uppgiften. Där emellan ska vi väl välja klart vilka golv och väggar som ska göras om hemma och hur… Och så har vi en herre som fyller år och ska firas. Det blir nog en bra vecka. Den har i alla fall börjat bra.

Slut, bio och rasande fart…

Jag skulle nog inte ha skrivit att livet började kännas bra. Även om det faktiskt gjorde det just då. När jag kom hem på kvällen var jag helt slut. Det var bara att byta om och hoppa i säng. Somnade tidigt och sov ganska bra under natten. Vaknade lika slut som jag somnade men med lite extra värk i kroppen. Ryggen kändes som den skulle gå av. Fötterna var toksvullna på undersidan efter att jag gick för långt med fel skor under tisdagen… Fortfarande idag är dom svullna och allt annat än sköna att gå på…

Igår var jag iväg till skolan under dagen. Vi fick en del gjort som tur är. Även om jag fick skriva om vissa delar av det jag skrev sjuttielva gånger. Bokstäverna hamnade hela tiden i fel ordning. Så frustrerande…

Hemma igen hämtade jag tjejerna och gjorde dom klara för handbollsträning. Det är lite mer tight om tid på onsdagarna numera än det var i våras… Då kunde vi gå hemifrån tio i fem, nu får vi gå tio över fyra för att hinna…

Kvällen avslutades med biobesök. Jag och grannens tre tjejer såg Bridget Jones’s Baby. Den gick i Nynäs. Perfekt med gångavstånd till bion. Filmen var bättre än förväntat och sååå rolig! Jag skrattade mest hela tiden. Den rekommenderar jag verkligen!

Idag blev det ännu en dag i skolan. Har haft en sjukling hemma också. Oskar mår inte riktigt bra så han fick vara hemma idag. Jag funderade först på att stanna hemma med honom men han mådde inte sämre än att han skulle klara några timmar själv. 

Nu väntar en kväll vid datorn. Det gick bättre än förväntat i skolan och dagen försvann ganska fort så det blir till att fortsätta ett par timmar här hemma nu…

En saknad pusselbit…

Tillvaron infinner sig. Livet har sakta men säkert gått tillbaka till vanliga – fast allt samtidigt är så annorlunda. För även om jag för det mesta är på rätt köl (just nu) så saknas en stor pusselbit i mitt livspussel. 

Jag tänker på mamma dagligen. Tänder ett ljus hemma för henne. Lyssnar på ”hennes” musik. Minns. Fyller dagarna av barnen, skola, aktiviteter och allt annat som sker mest hela tiden. Men så kommer dom där stunderna när verkligheten knackar på. När det blir tyngre. När jag måste stanna upp en stund. Vem ska nu berätta om ingredienserna i mammas köttsoppa för sjuttioelfte gången? Eller som Malin undrar, vem ska nu öppna mormors julklappar? ♡

Idag var det bouppteckning. Inget avancerat egentligen. Varken Micke eller jag ska ha något arv i dagsläget. Efter bouppteckningen åkte jag hem till pappas lägenhet. Han var inte där så jag strosade runt i rummen och bara var en stund. Mindes mamma. Kände mig nära henne. Det var lite skönt att få vara alldeles ensam en stund i lägenheten. Att insupa det sista av mamma. Eller nä, det ska jag göra hemma. Har en tröja gömd i garderoben som jag snusar på ibland… Den använder jag inte. Jag behöver att den får lukta mamma ett tag till. Dom övriga kläderna jag tog efter henne använder jag men inte den. Jag har en likadan så jag kan använda den istället. Och just den här vet jag att hon använde precis på slutet…

När jag var hos pappa passade jag på att kika på dödannonsen i tidningen. Jag glömde att beställa den hem till mig när den kom. Det var första gången jag såg sen i tryck. Det var tungt… Att se mammas namn där bland alla dödannonser. Jag har ringt och beställt hem tidningen till mig själv nu…